2008-11-09

Mina problem är ju bagateller

*ler matt* Jag tycker så synd om min Babsan, hon har verkligen haft ett tufft år. Jag hoppas verkligen att det vänder nu för henne. Hon är värd det mer än någonsin efter allt slit i år.
När jag tänker på henne så blir mina problem direkt till bagateller.. =) å det känns ju iofs bra. men jag kommer dyfta dem med er nu ändå...
Idag har varit en tung dag.. Ont i halva kroppen efter träningen igår på kursen =) Men den var underbar å jag har massa av övningar som jag ska leka med på mig nu =) Annars så har tyvärr en huvudvärk följt mig hela dagen som jag inte blir av med. Men den ger sig väl förhoppningsvis lite till imorn. Ska ju gå VU1:an imorn i Stokholm =) Så det blir tidiga mornar nu de två närmaste veckorna. Men det ska bli intressant å se vad det är för något.. är just nu lite tveksam till det men det är alltid bra att ha senare om inte annat =) Just nu så hoppas jag extremt mycket på Strängnäs nämligen. Det kommer bli riktigt bra om jag får det... det enda negativa är den långa restiden med bil... men det är längre till arlanda så =) å det är snart ljust igen ute =) så det är ju egentligen bara positivt oxå =) 'Jag lämnar alltid jobbet på jobbet =)

Annars idag så har jag varit med å hjälpt min mor att laga kroppkakor =) Jo vi äter sånt.. en gång om året.. på farsdag =) Å jag älskar det. Dock att skala kall potatis å skära 3 kg fläsk i pyttesmåbitar (mamma skar sista 1kg.. å hon fuskade.. skar dubbelt så stora bitar som mig...) gjorde ju inte dem mindre goda när de sedan var klara...
Sen så tog vi ett lass möbler å lite kartonger med oss å åkte till Örebro där lillebror numera bor med sin flicka... =) Å lägenheten var jättefin, lite litet kök men helt öppen planlösning så den lilla ettan kändes jättestor.. å de bor längst upp i etage =) så sneda väggar men såååå snyggt =)

Men jag har haft en ond känsla i magen hela dagen... å jag har inte kommit underfund med vad det är helt... men D är orsaken till den det vet jag... =( Ibland känns det så bra att vara fri å singel... ungefär i en halv sekund... sen saknar jag honom så det gör ont... jag vet jag ältar just nu... å det måste jag väl oxå göra för att kunna gå vidare... men jag trodde på detta å såg en framtid... nu är den i kras å jag vet inte vart jag ska ta vägen... det underlättare ju inte heller att jag inte har någon stabilitet i mitt liv just nu förutom lägenheten... som jag just nu inte har råd att betala nästa månad... å plus att jobb inte kommit igång såsom jag skulle velat att det gjort... å sen att J vill ha sista delen av kostnaden för lägenheten... (25000kr) ... så just nu är det lite tufft att veta hur å vad jag ska göra... jag vet jag klarar mig själv med det hade varit så otroligt skönt att haft någon som hade varit här å stöttat mig. Då hade halva hyran iaf varit betald =) Men det är väl ett test för att se hur jag klarar mig... =) Det gör jag... men därför vill jag ha Strängnäs... Så jag får in någon inkomst snart... avskyr att gå å stämpla på det här viset... ok.. kunde ju fått jobb på arlanda ev men jag kan inte boka upp mig på de tiderna då jag vill kunna njuta av handbollen... å jobba kväll då på arlanda till midnatt å sova där? nej inte riktigt vad jag ser som min framtidsplan.
Men det som just nu gör ont är väl främst att jag inte orkar bry mig om något alls just nu igen...
Jag vill bara bli bortförd å ompysslad å gullad med men samtidigt så gör den tanken mig så förbannad... Wiveca tar tag isaker... inte grämer sig så här... Men jag vill hitta mitt livs kärlek å jag känner inte för att leta efter han då jag trodde jag hade hittat honom... men så fel jag hade... å det är väl det som känns... att jag hade fel... å har fel... jag tycker om honom mer än någon annan men vet ändå innerst inne att han inte är villig att ge mig det jag vill ha... så varför håller jag mig kvar som en dryg liten bitch som jag alltid har föraktat... jag har blivit det jag alltid avskytt... å just nu så känns det inge vidare att komma till den insikten.... men det stämmer... jag är starkare ensam då jag inte behöver ta hänsyn till någon... men jag vill ändå ha det mysiga... är det för mycket begärt?
=) *ler matt* Folk säger halvt upp bekanskapen med mig... folk undviker mig pga av deras flickvänner/sambos... folk dumpar mig... å jag tar åt mig som om det vore mitt fel... varför är jag så dum? Det är ju inte mitt fel att andra människor känner sig hotade av mig?! eller hur? Det är ju inte mitt fel att de inte klarar av att umgås med mig! Det är ju inte mitt fel att de inte inser å anser att jag är värd allt! Det är ju inte mitt fel att de inte inser detta eller hur`? *ler* Jag vet att klockan inte är efter 23 än =) Men om vi ser på det så är det inte mitt fel att de väljer att inte ha mig i sitt liv... det känns det gör det,,... men det är för att jag inte kommit tillbaka till den punkten då jag inte brydde mig om sånt beteende... numera bryr jag mig alldeles för mycket om vad andra tycker om mig å sånt stör mig...
Jag stör mig på att jag är så hopplös mot mig själv. Jag vet att jag är värd allt slit å så. JAg är värd att satsa på. JAg är värd allt. Men det kan ju vara så att jag dragits till sådana människor som inte anser detta pga att jag inte själv ansett detta. som låten säger... "Jag är en tuff brud i lyxförpackning" Det stämmer... jag är i vanliga fall ärlig å säger vad jag tycker... är inte inställdsam å gullinuttig... *Jag är Wicki the bitch =) JAg är Wiveca!
Det gör ont idag för att jag inser att många inte inser å låter mig få det jag vill ha. Men vet jag själv vad jag vill ha! JA inte för fjolligt utan någon som kan sätta ner foten mot mig... för jag är brutal när jag är mig själv.. på ett bra sätt =) Men samtidigt någon som kan hantera mitt humör... någon som läser mig =) ibland ska det vara gull men oftast så behöver jag någon som tar tag i situationen... jag är en planerare... å blir jag ifråntagen det så vinner man mycket hos mig... för velande är det värsta jag vet. Jag behöver det nu å inte om ett halvår... =)
*ler* Stackars sate som skulle vilja tycka om mig... problemet är .... jag är inte sååå stark än igen... jag blir bitvis... som nu... lilla ömtåliga ynkliga tyck synd om mig Wiveca... men den här känslan får en ilska att bubbla inom mig... det är inte synd om mig, jag är inte så ynklig som jag försöker... jag kan å jag vill... sen att jag vill att alla andra ska göra som jag vill... ja det får jag väl acceptera att de inte tänker göra... men jag bryr mig ändå även om jag är bitsk... å får jag vad jag vill ha för enkelt så blir det ju motsatt effekt... =)
Så ge mig det jag vill ha å behöver!
Tänker man inte göra som jag vill... ja då kan man fortsätta undvika mig....
JAg älskar D på en nivå... men på en så har han sårat mig otroligt... å det såret kommer ta tid att läka... men det är mitt eget fel... han har hela tiden gjort klart för mig att jag inte betyder så mycket för honom som jag anser att jag gör när jag tycker om någon. Jag är å har aldrig varit hela hans allt... men då ligger inte felet hos mig... jo lite då jag inte var hela mig med honom... men det ligger ju i hans oförstånd till att se hur underbar jag är =) För om han såg det som jag ser det så skulle han ligga bredvid mig å säga hur hopplös jag är.. fast iofs.. då skulle jag inte behöva skriva detta nu =) men ni förstår vad jag menar =)
Nu däremot ska jag ta å lägga ner här.. ska ju befinna mig på plats imorn kl 10 å sen resten av veckan är det 8.00 som gäller å det är 1½h pendling plus 20min cykeltur... så det blir tidiga mornar å sena kvällar de närmaste veckorna... så nåde den som ringer sent =) Men jag får skylla mig själv =)
Sov så gott alla underbara vänner...
Jag tänker på dig Babsan å ber för din lycka ikväll
Saknar Göteborg men börjar förstå mer å mer ....
Jag är hemma nu =)
//Wicki

Inga kommentarer: